Håller partierna vad de lovar? Experten svarar

Elin Naurin. Foto: Magnus Bergström. Bilden är tillhandahållen av Wallenbergstiftelserna.
Anställ 10 000 fler poliser, dela föräldraledigheten lika, inför skatt på avfallsförbränning – listan på politikers vallöften kan göras lång. Många tycker kanske att de aldrig håller vad de lovar – men så är det inte.

– Väljarna tycker att politikerna bryter sina löften medan forskningen visar att de oftast håller sina löften, säger Elin Naurin, professor på statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. 

I Sverige uppfylls mellan 80 och 90 procent av de löften som står i ett partis valmanifest, om partiet sitter själv i regeringen. Siffran är något lägre för partier som delar regeringsmakten med andra partier, enligt Elin Naurin.

Sveriges regeringar 1994-2010. Den översta siffran visar andelen uppfyllda löften och den nedersta siffran visar andelen delvis uppfyllda löften. Källa: SNS demokratirapport 2017 – Samverkan och strid i den parlamentariska demokratin. Bild 1994: Bertil Ericson. Bild 1998: Leif R Jansson/TT. Bild 2002: Henrik Montgomery. Bild 2006: Dan Hansson/SvD/TT. Bild 2010: Anders Wiklund/ TT

Det är bäst att sitta själv i regeringen

Det finns faktorer som påverkar hur väl partierna lyckas hålla sina löften. Nyckeln till framgång i vallöftesträsket är enkel: var herren på täppan, ha kompisar, sitt länge vid makten och ha lite tur.  

Mer konkret innebär det att partier som sitter i enpartiregeringar uppfyller en större andel av sina vallöften än partier som sitter i koalitionsregeringar, enligt SNS demokratirapport 2017 – Samverkan och strid i den parlamentariska demokratin. Om partiet dessutom lovar något som andra partier också lovar, är sannolikheten större att löftet genomförs. Antalet år ett parti har på sig att genomföra sina löften spelar också roll, likaså den ekonomiska situationen i landet under tiden det regerar. Huruvida regeringen är i majoritet eller minoritet tycks däremot inte ha särskild stor betydelse. Varför? Orsaken är inte säkerställd, men är man i minoritet är det alltid bra att ha samarbetskompisar.

– Vi hittar att de enpartiregeringar i minoritet som har överenskommelser med andra partier i riksdagen har större chans att genomföra sina vallöften, säger Elin Naurin.  

Hon nämner januariavtalet som ett exempel, där Socialdemokraterna och Miljöpartiet (som satt i regeringen) samarbetade med Centerpartiet och Liberalerna (som satt i riksdagen). Det bästa är dock om partier som ska samarbeta med varandra kommer överens redan innan valet.

– Koalitionsregeringar som har haft ett gemensamt valmanifest inför valet, och då handlar det främst om alliansregeringen i Sverige, har varit lika framgångsrika som enpartiregeringar, säger Elin Naurin.

Liten ordlista

Enpartiregering = ett parti sitter i regeringen

Koalitionsregering = fler än ett parti sitter i regeringen

Majoritetsregeringen = partierna i regeringen har majoritet i riksdagen

Minoritetsregering = partierna i regeringen är i minoritet i riksdagen

Valmanifest = Ett slags valprogram med punkter som partiet vill genomföra under nästa mandatperiod (fyra år).

Arbetsmarknadspolitik och stora vallöften kan vara krångligt

Även vallöftenas karaktär kan påverka möjligheten att uppfylla dem, åtminstone till viss del. Om löftet rör miljön, sjukvården eller ekonomin spelar ingen roll. Det kan däremot löftenas omfattning göra, men även om fler än partiet självt är iblandade i processen. Om man vill lyckas som parti är nyckeln: ha inte för stora löften och blanda inte in för många åsikter.

Mer konkret innebär det att: Socialdemokraterna har haft svårare att uppfylla sina löften som rör arbetsmarknadspolitiken (bakåt i tiden åtminstone) än vad andra partier har haft, enligt Elin Naurin. Det kan tyckas märkligt eftersom partierna ger löften efter vilka frågor de prioriterar – och när de väl har gett ett löfte har de ”starka incitament” (det vill säga starka skäl) att genomföra det. Så varför har Socialdemokraterna lyckats sämre än andra partier? En möjlig orsak kan vara partiets förhållande till arbetsmarknadens parter, till exempel fackförbund. Det gör det hela mer komplicerat.

– Det innebär att det är fler aktörer inblandade i uppfyllandet av löftet, fler kan ha synpunkter på hur de ska gå tillväga men fler kan också ha haft inflytande över vilka löften som gavs. Det kanske smet in löften i Socialdemokraternas manifest som kom från fackförerningshåll som inte var riktigt genomtänkt eller så kom det löften från Socialdemokraterna som inte riktigt var förankrade i fackföreningsrörelsen så att den satte stopp, säger Elin Naurin.

Hur hänger Socialdemokraterna och arbetsmarknadspolitik ihop?

Socialdemokratiska arbetarepartiet bildades 1989. Fackförbunden deltog i bildandet och därför har Socialdemokraterna, sedan partiets uppkomst, haft starka band med fackförbundet LO (Landsorganisationen i Sverige). Frågor om rör arbetsmarknaden har historiskt sett varit, och är fortfarande till viss del, en central del i Socialdemokraternas politik.

Och vad är ett fackförbund?

Ett fackförbund arbetar för att förbättra situationen på jobbet. Till exempel kan fackförbundet förhandla om löner eller hjälpa till om det skulle uppstå en konflikt mellan en anställd och arbetsgivaren. Det finns olika fackförbund för olika yrkesgrupper. Varje fackförbund består av medlemmar som har ett visst yrke eller som jobbar på samma typ av arbetsplats.

För alliansregeringarna var istället problemet att de gav stora löften som krävde ganska mycket förändringar, till exempel löften om skolan. Dessa hann påbörjas, men inte avslutas, under tiden allianspolitikerna satt vid makten, berättar Elin Naurin.

Och så har vi de sociala medierna

Just nu håller Elin Naurin på att kartlägga partiernas Twitter-konton för att jämföra vilka vallöften som sprids där med vilka vallöften som finns i manifesten. Hittills har hon sett att det finns en skillnad – löften som finns på Twitter förekommer inte i valmanifesten, och tvärtom. Exakt vad skillnaden är har hon däremot inte satt fingret på än, men bara ATT det finns en skillnad är intressant, eftersom det som står i valmanifesten spelar roll, berättar hon.

Förvirrad? Läs valmanifesten!  

Hur ska man då förhålla sig till partiernas vallöften som väljare? Elin Naurin har ett tips på vägen:  

– Som väljare får du alltid gå på icke-perfekt information när du ska göra ditt val, du chansar alltid lite grann. Men en sak som forskning faktiskt har visat är att det som står i valmanifest är sådant som partierna bryr sig om. Om man läser valmanifest får man en god bild av vad partierna vill göra när de kommer till makten, säger Elin Naurin. 

Forskningen har nämligen också visat att de löften som finns med i partiernas valmanifest ofta uppfylls, det vill säga sannolikheten är större att de uppfylls än att de bryts.  

– Personligen läser jag valmanifesten med stort intresse, säger Elin Naurin.


Läs mer: Valguide

Emelie Skoog

Please Share:
Please follow and like us: