Förstagångsväljarens kamp för kvinnor

Varje fredag demonstrerar Elias Carson mot mäns våld mot kvinnor med målet att ingen i samhället ska vara förtryckt. Runt hörnet väntar chansen att få göra demokratisk skillnad, riksdagsvalet.
– Rent krasst så är folk för mesiga, säger Elias.

En skara människor som samlats på Götaplatsen i Göteborg. De står sida vid sida i en rak linje. Alla bär varsin skylt prydd av svarta versaler som kontrasterar den vita bakgrunden. “STOPPA MÄNS VÅLD MOT KVINNOR!” och “MITT KRAV: SLOPA PRESKRIPTIONSTIDEN FÖR SEXUALBROTT!” står bland annat att läsa för den som passerar. 

På avstånd är det svårt att urskilja några gemensamma nämnare för det 20-talet personer som står bredvid varandra på rad. Längst till vänster står några som passerat pensionsåldern, längst till höger några som ännu inväntar studenten.

I mitten av linjen står 18-årige Elias Carson. Han är en av de som tagit sig till Götaplatsen för att delta i Kvinnostrejk, en nationell demonstration för kvinnors rätt i samhället.

Kvinnokamp med modersmjölken

Elias började demonstrera med Kvinnostrejk när han följde med sin mamma en fredag för drygt ett år sen. Men engagemanget i kvinnofrågan började redan vid barnsben under uppväxten med sin ensamstående mamma. 

– Det är smärtsamt tydligt hur folk inte tar kvinnofrågan seriöst, säger Elias.

För Elias känns det självklart att engagera sig. 

– Just nu är kvinnor förtryckta och man kan argumentera om det beror på lagar eller samhällsnormer, men det är så. Det går inte att förneka och folk som försöker göra det är helt enkelt inte tillräckligt observanta.

Kvinnostrejk

Kvinnostrejk är ett nationellt partipolitiskt obundet initiativ som startades under 2021. På olika platser i Sverige demonstrerar människor fysiskt och digitalt mot systematisk diskriminering och förtryck mot kvinnor. 

Initiativet uppstod framförallt som en reaktion på de många kvinnor som dött till följd av våld i hemmet. Det säger Johanna Rasmusson, en av arrangörerna bakom Kvinnostrejk i Göteborg. Mäns våld mot kvinnor fick stor medial uppmärksamhet under våren 2021. Under tre veckor blev fyra kvinnor mördade av en man de vid tidpunkten eller tidigare haft en relation med.

– Vi kände nu fan räcker det, vi måste göra något, säger Johanna Rasmusson.

Initiativet har nu mer än ett år på nacken och fortfarande samlas ett gäng kvinnostrejkare varje fredag klockan 16 för att demonstrera tillsammans. De flesta demonstranterna dyker upp direkt efter jobb eller skola, några har till och med tagit bussen från Borås. 

Specifikt vad som demonstreras för eller emot på Kvinnostrejk är inte bestämt. Varje deltagare bestämmer själv vad den har för krav och vad den protester mot. Det är både nationella och internationella, både aktuella och mer slumrande frågor på agendan. Det märks framförallt på protestskyltarna.

Arrangörerna har tagit med många skyltar. Det räcker och blir över när alla deltagare valt varsin. Budskapen på skyltarna skräder inte orden. Elias bär en som kan översättas “Obligatorisk vasektomi för alla män eller så behåller vi fria aborter”. Samma vecka har uppgifter läckt från högsta domstolen i USA som tyder på att aborträtten i landet kan äventyras. Många av demonstranterna bär skyltar på samma tema, andra riktar mer in sig på annat. En skylt läses “GÖR MÄNS VÅLD MOT KVINNOR TILL EN VALFRÅGA” en annan “INRÄTTA SPECIALDOMSTOL FÖR SEXUALBROTT”.

Politikerna

På ettårsjubileet av Kvinnostrejk blev samtliga partier i kommunfullmäktige i Göteborg inbjudna. Företrädare för alla partier deltog och höll tal. 

– Feministiskt initiativ och Liberalerna hade starkast retorik kring kvinnofrågan. Det var de två som verkade ta frågan mest seriöst, säger Elias.

Demonstranterna är dock långt ifrån helt nöjda med hur politiken ser ut i frågan. 

– Jag tycker den kan vara lite mesig från gång till gång, säger Elias. 

Demonstranten Olivia Norling fyller i:

– Framförallt önskar jag att politikerna börjar prata om frågan och lägger fram konkreta förslag så att våld mot kvinnor inte förekommer lika ofta. Lägg upp en plan och diskutera det mer i debatter. 

Trots att Elias egentligen inte tror på fängelsestraff vill han se en mer utbredd kriminalvård där konsekvens och handling motsvarar varandra. 

– Jag tror inte att människor fungerar så. Folk blir inte bättre av att sitta fängslade, men som det ser ut nu behöver det bli striktare. Folk sitter inne för våldtäkt i ett år när de kan ha orsakat en hel livstid av trauma för någon annan. Det är bara inte rätt, säger Elias.

Förstagångsväljare

I höst ska Elias få rösta för allra första gången och det råder inga tvivel om vad som är viktigast. 

– Miljöfrågan hundra procent. Bortsett från kvinnofrågan så är miljöfrågan den absolut mest akuta. 

Meddemonstranten tillika förstagångsväljaren Vera Andersson instämmer. 

– Klimatfrågan är väldigt viktig och mer akut än någonsin, men det gäller också kvinnofrågan och aborträtten som kan inskränkas mer än vad den redan gjort, säger hon och syftar på läget i USA. 

Vera Andersson och Elias Carson är inte ensamma bland unga om att tycka att klimatet och frågor kopplade till kvinnors rättigheter är viktiga. Det framgår i Ungdomsbarometerns rapport Generation Z från tidigare i år. Miljö- och klimatfrågor kom på andraplats med 47 procent på listan över vilka samhällsfrågor unga tyckte var viktigast 2021. Ökad jämställdhet mellan könen kom på tredje plats med 42 procent. Studien är framtagen av analysföretaget Ungdomsbarometern som arbetar med att kartlägga unga människors attityder, värderingar och beteenden inom olika områden. Rapporten Generation Z bygger på svar från ungefär 18 tusen ungdomar i åldrarna 15 till 24. Studien har undersökt ungas syn på samhället, hur de mår just nu, intressen och vad de tror om framtiden. 

Topp 5 samhällsfrågor

Vilka samhällsfrågor tycker 15-24 åringar känns viktigast?

1	Ökade resurser till sjukvård och omsorg	52%
2	Miljö- och klimatfrågor	48%
3	Ökad jämställdhet mellan könen	42%
4	Minskad arbetslöshet	36%
5	Ökade resurser till polisen och brottsbekämpning	35%

Rapporten visar även att andelen unga som tycker sig ha stora möjligheter att påverka samhället har minskat med 11 procent sedan 2019. Bland förstagångsväljarna som är på plats med Kvinnostrejk finns en längtan efter att göra skillnad. 

– Det känns skönt att kunna vara med och påverka på riktigt snart. Att demonstrera känns som det mesta man kan göra när man är under 18. Sedan kan man påverka mer direkt i valet, säger Vera Andersson. 

Olivia Norling har blandade känslor inför sitt första val. 

– Det känns bra, men jag är också lite nervös för just nu känns det inte som att något parti erbjuder en bra lösning på någonting. Det känns lite osäkert vad man ska välja. Man vill göra skillnad men det är svårt när det inte finns så många bra alternativ. 

När klasskompisarna frågar vad Elias ska göra en fredagseftermiddag brukar han bjuda med dem till Kvinnostrejk, men många säger att de inte orkar. 

– Sådana reaktioner är egentligen de farligaste. Det är på grund av folk som är på det viset som vi inte får igenom ordentlig förändring, säger Elias. 

Elias poängterar att det är viktigt att våga ta ställning. 
– Man behöver yttra vad man tycker och det är viktigt att man delar sina idéer, vare sig man håller med eller inte.

Å andra sidan menar Elias att ingen borde tacka nej för att demonstrera för kvinnors rättigheter. 

– Det borde inte finnas ett svar som är nej för det handlar om hälften av världens befolkning. Vi kan inte säga att det inte är viktigt just nu, för det är det. 

Det är viktigt att göra vad man kan, menar Elias. 

– Alldeles för många orkar inte eller tänker att någon annan tar hand om det. Om alla tänkte så så skulle ingenting hända. Det är på grund av folk som står på demonstrationer som förbättring har skett. Det finns ingen fråga och inget politiskt initiativ som varit progressivt utan att det funnits demonstrationer.

Tumme eller finger upp

Med Poseidon som kuliss är demonstrationen i full gång. Demonstranternas ansiktsuttryck skiftar fram och tillbaka. Ömsom bistra miner ömsom skratt. Diskussioner om förtryck varvas med helgplaner. En bit bort tar en kvinna med bestämda steg sikte på demonstrationen. När hon närmat sig öppnar hon munnen och gestikulerar kraftigt. 

– Tjejer ni måste sparka dem direkt, skriker hon och fortsätter berätta om hur hon agerat mot kladdande män. 

Det är otydligt om hon är på deras sida eller inte, men demonstranterna verkar vana vid utspelet. 

Brukar många förbipasserande stanna upp och pratar med er?

– Ja det är minst en person varje gång, och folk i bilar som åker förbi. Oftast säger de ingenting men man kanske får en tumme eller ett finger upp, det beror på lite, säger demonstranten Vera Andersson och skrattar.

Elias gäspar dold bakom sin skylt. Efter en halvtimme börjar demonstrationen att gå mot sitt slut. Skyltarna har slutat vaja i vinden och demonstranterna som stod axel mot axel har brutit upp. Elias och hans vänner samlas åter i en klunga för att bege sig iväg. Fredagskvällen väntar. 

Om en månad är det dags för studenten och nya åtaganden på andra sidan världen väntar. Framtidsvisionen är tydlig. 

– Målet är att ha ett samhälle där ingen är förtryckt, säger Elias.

---

Hur ser partiernas jämställdhetspolitik ut? Läs mer i Valguide.

Amanda Åström